Resursbank

Samverkan kan beskrivs som en process där två eller fler människor eller organisationer arbetar tillsammans för att utföra en uppgift eller att uppnå ett mål. Partrådet beskriver samverkans processen på följande sätt:

Under en samverkansprocess fångas kunskaper, idéer, argument och synpunkter in för att komma till nytta i planering och genomförande av verksamheten. Fortlöpande erfarenheter läggs till grund för uppföljningar, vars resultat i sin tur blir värdefulla för framtida arbete. Samverkan blir på så sätt ett processinriktat och ständigt lärande arbetssätt. Organiseringen av samverkan handlar om att ge tid och förutsättningar så att processen uppfattas som ett möjligt och meningsfullt inslag i verksamheten. Många beslut lämpar sig väl för att förberedas i en samverkansprocess. Med ett processinriktat arbetssätt kan man:

• Utveckla allsidigt belysta underlag
• Bygga upp förtroende och handlingsberedskap
• Bidra till kontinuerligt lärande
• Minska behovet av detaljstyrning

Begreppet perspektiv används bland annat för att peka på att saker ser olika ut om man betraktar dem från olika håll. Det är inte möjligt att betrakta något utan att använda ett perspektiv. Att aktivt och medvetet använda sig av flera perspektiv är därför viktigt i alla verksamheter. Det måste finnas möjligheter att jämföra olika uppfattningar av till exempel en arbetsorganisation för att den ska kunna utvecklas väl.

En del av arbetet i samverkan består i att kunna förstå och att använda sig av det faktum att aktörerna ser på en fråga på olika sätt. Infallsvinkeln beror på var i organisationen man befinner sig, vem man är som person och vilken roll man har i samverkan. Det berikar alla som deltar i samverkan att kunna diskutera olika perspektiv med varandra. På så sätt kan man förskjuta eller vidga sitt eget perspektiv för att bättre kunna förstå till exempel verksamhetens uppdrag. Det i sin tur är viktigt för att kunna påverka hur det egna och andras arbetsområden kan fogas samman till en större helhet.

Det är just aktörernas olika utgångspunkter och olika betraktelsesätt som gör samverkan spännande, lärorik och som tillför verksamheten mervärden. Olikheterna ska därför tillvaratas och värnas i samverkan. Metoden mister sin spänst och sitt berättigande om bara något enstaka perspektiv godkänns och blir styrande som det enda rätta. Det är därför dialogen – där alla ges möjlighet att komma till tals och blir hörda – är så viktig i samverkansmetoden. (Källa: Partrådet)

Konflikt är ett ord som beskriver spänningen och frustrationen som uppstår när två eller fler personer fastnar i sina perspektiv eller önskemål och upplever andra som motståndare eller fienden.

Spänningen uppstår ofta när någon känner sig exkluderad eller marginaliserad eller när någon utesluter eller marginaliserar andra. Att fastna i sitt eget perspektiv – att betrakta det som den enda sanningen – är ett sätt att exkludera andra perspektiv.

Det är i våra tankar som polariseringen sker. Det är när dessa tankar omsätts till handling och leder till en reaktion hos en annan som konflikten uppstår. Den visar sig först som en mild spänning, men utvecklar sedan till en försämring av kommunikation och i slutänden våld eller separation.

Spänningen som konflikt orsakar kan upplevs som farlig, men kan också vara en katalysator till förändring och transformation. Det är möjligt att förebygga att konflikter eskalerar och att förvandla dem till den positiva kraften som leder till växande, lärande och positiv förändring. 

Vår förhållningssätt är den attityd eller inställning som ligger till grund för våra handlingar, känslor och tankar. Vi hanterar till exempel en situation på olika sätt beroende på om vi är öppna och tillitsfull eller om vi är misstänksam och defensiv. Vår inställning påverkar i första hand våra tankar och känslor och sedan våra handlingar. 

Som facilitator, processledare, deltagare i möten eller ledare kan vi bli skickligare genom att medvetet ändra vår inställning. Det kan ske i stunden, men kräver oftast av oss att i förväg reflektera över våra omedvetna tankemönster.