Frågor från forumen

 

 

Frågor som ställs av lokala forum och svar på dessa

 

 

Frågor från forumen

Frågor och svar från forummöten

 

 

 

Projekt
Rovdjursdialog:

 

Frågor och svar från forummöten

Frågor som ställs på lokala forum

Det finns en hel del som inte är klart och tydligt är det gäller förvaltning av stora rovdjur. Förvirringen som uppstår kan leda till att spänning i frågan ökar. Inte heller är det enkelt att ta reda på svaren genom att söka på internätet. Här hoppas vi samla frågor som är relevanta till flera forum och få svar från myndigheter och andra beslutsinstanser. Syftet är att bidra till ökad klarhet. 

Söker Sverige bidrag för RAS och andra skyddande åtgärder från EU:s fond för lantbruksstöd?

Sverige har tidigare utnyttjat medel inom CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolicy för lantbruksstöd) för att subventionera rovdjursavvisande stängsel. Innan den nya fasen, som trädde i kraft i år, lämnade medlemsländerna in strategiska planer för användning av lantbruksstödet.

Sveriges strategiska plan inkluderar inte stöd för någon av flera möjliga åtgärder för att skydda boskap mot rovdjur under perioden 2023-2027. Samtidigt inkluderar flera andra länders planer en eller flera av dessa åtgärder (såsom att installera och underhålla stängsel, använda vakthundar och kompensera fårherdar med lön). En medlemsstats användning av dessa tillgängliga medel beror enligt direktoratet främst på den politiska viljan att genomföra åtgärderna.

Jordbruksverket har bekräftat den information vi fått från Miljödirektoratet i Bryssel angående finansiellt stöd. De förtydligar att den svenska regeringen anser att detta stöd ska finansieras av Sverige självt. Jordbruksverket meddelar också att ansvaret för ersättningar för rovdjursavvisande stängsel kommer att överföras till Naturvårdsverket efter årsskiftet och att det inte finns planer för att höja nivån på ersättningen för RAS.

Fler frågor om RAS

Frågorna som togs upp inför mötet om RAS i Mullsjö den 31 augusti 2023 behandlades under mötet. Svaren på några av dessa frågor kommer snart att publiceras här.

  1. Finns det enighet om att olika fårbesättningar har olika förutsättningar och att det inte går att påstå att RAS är lämpligt för samtliga fårägare?
  2. Är det rimligt att förvänta sig att fårägare med stora besättningar och flera betesmarker ska sätta upp RAS?
  3. Är det rimligt att betrakta förlusten av djur på grund av vargangrepp som en normal affärsrisk?
  4. När är det lämpligt att använda RAS som åtgärd och för vilka?
  5. Kan investering i RAS motiveras ur affärssynpunkt?
  6. Finns det sätt att minska den ekonomiska risken för fårägare som överväger att installera RAS?
  7. Kan stängsling av vissa tamdjursbesättningar göra att de som inte skyddas (eller inte kan skyddas) blir extra sårbara? Kan detta skapa spänningar mellan grannar?
  8. Uppstår det en konflikt mellan Sveriges strävan att vara mer självförsörjande inom livsmedelsproduktion och bevarandet av stora rovdjur, särskilt vargar?
  9. Åsikterna varierar om Sveriges utnyttjande av möjligheten att ansöka om EU-stöd för RAS. Vilket stöd avser detta? (Jag ställde frågan till Miljödirektoratet och kansliet på Large Carnivore Platform. Se deras svar längre ner.)
  10. Vilka alternativ finns för tamdjursägare som har djur i områden med förekomst av vargrevir, om de inte väljer RAS?

Hur räknas vargar i Sverige?

I mötet i den lokala forum i Brängen den 31 juli ställdes frågan om antal vargar i Sverige och hur man kommer fram till ett siffer varje år. Vi ställde frågan till Jens Frank från SLU:s viltskadecenter och fick följande svar: 

För 20 år sedan – då det var få vargar i Sverige – räknades antalet vargar under tre inventeringssäsonger. Vi kom fram till att om man tar antalet vargar och delar dem med antal föryngringar, kom man fram till antalet 10.  Det stämmer även idag när det är många fler vargar än då.

I Sverige inventerar vi inte vargar på individnivå (vi räknar alltså inte individer). Antalet vargar är en uppskattning baserad på antalet föryngringar. Vi vet att det årligen dör cirka 30% av alla vargar som finns i landet (på grund av naturliga orsaker, trafikolyckor, skyddsjakt, licensjakt och illegal jakt).  Det finns flest vargar i maj och minst i mars. Vi anser fortfarande att vår beräkningsmodell ger oss en tillräckligt bra uppskattning om antalet vargar som finns i olika områden och i landet som helhet.

På frågan om valpar räknas eller inte svarar Jens Frank:

Vi inventerar inte vargar på individnivå.

Senaste inlägg på nyhetssidan

Spänning uppstår efter vargjakten i Ripelången

Spänning uppstår efter vargjakten i Ripelången

Licensjakten i Ripelången är nu avslutad. 6 vargar sköts varav två inte tillhörde ripelångenreviret. De var ett syskonpar som föddes i  Brängenreviret 2021. Läs mer på länsstyrelsens hemsida. Det råder dock oenighet om hur jakten genomfördes, särskilt efter att...

Licensjakt på vargar i Ripelången

Licensjakt på vargar i Ripelången

Det blir licensjakt på vargarna i Ripelångenreviret. 6 vargar ska skjutas. SR rapporterar: Länsstyrelserna har fattat beslut om licensjakt efter varg 2024. Vinterns jakt i Västra Götalands län omfattar totalt 6 vargar i reviret Ripelången. Licensjakten startar den 2...

Kontakta oss

lokalaforum@cnrd.se

Projektet leds av Dialogues med stöd från WWF

Sidoansvarig: Bernard le Roux

bernard.leroux@dialogues.se