DIALOGGRUPPEN I TIVEDEN

Inbjudan 17 mars

Välkommen till samtal om att leva i en bygd med varg 17 mars kl 18.00-20.oo – Skolhuset i Tived

Bernard Le Roux delar med sig av erfarenheter från andra dialoggrupper i Sverige och Europa. vi pratar även om vad ni vill förmedla till beslutsfattare. Välkommen till Skolhuset i Tived.

Vi fokuserar på erfarenhetsutbyte, vad som sker i andra liknande grupper och vad vad ni som deltar vill skicka med för input, insikter och erfarenheter till beslutsfattare. Input som Projektet Rovdjursdialog kan förmedla under en speciell konferens m planeras till hösten 2025.

Vi ser fram emot att ta del av dina insikter och erfarenheter.

Anmäl dig: Mejla ellen@cnrd.se eller ring 070-696 00 58 Sista anmälan: söndag 16 mars.

För vem: Du som är intresserad av att lära dig mer om varg och uppskattar att samtala med andra om vad det kan innebära att leva i en bygd där vargen är en del av omgivningen.

Viktiga detaljer:

• Datum: måndag 17 mars, 2025 • Tid: kl 18.00 – 20.00 • Fika: Smörgås och varm dryck
• Plats: Skolhuset i Tived, (Hitta till Tiveds skola)

Det här är det fjärde dialogmötet om samexistens med varg tiveden. Träffar arrangeras av projektet “Rovdjursdialog“ i fem olika områden i Sverige och i flera Europeiska länder. Föregående teman har varit: “Vargens ekologi med Camilla Wikenros,”, “Samverkan bygd & myndigheter”, “Riktlinjer för hantering av närgångna vargar”.

Den 9e juni bjuder vi in till en fältträff om rovdjursavisande stängsel och vargens beteende. Läs mer om projektet här: www.cnrd.se/rovdjursdialog

Under 2025-26 kommer reflektioner och erfarenheter från dialog-grupperna att föras vidare till nationell nivå via konferenser som ordnas för bland annat beslutsfattare. Din medverkan är av största värde för oss.

Ladda ner inbjudan

DIALOGGRUPPEN I TIDAHOLM

Tredje mötet: Ett samtal med Peter Eriksson

3 mars 2025

Vid mötet den 3 mars delade Peter Eriksson från Svenska Rovdjursföreningen sina erfarenheter av att arbeta med rovdjursavvisande stängsel och dialog mellan rovdjursförespråkare och samiska intressen.

Samtalet berörde den komplexa relationen mellan varg och renskötsel. Samebyarna har olika inställning till vargen, men generellt finns ett motstånd eftersom den utgör ett hot mot renarna. Frågan om ersättning för rovdjursdödade renar väckte diskussion, där många efterlyste högre ersättningsnivåer. Ett annat ämne var den genetiska situationen för Sveriges vargstam – eftersom dagens vargar härstammar från få individer, anses invandring av genetiskt viktiga vargar vara avgörande för att undvika inavel.

Projektet med rovdjursavvisande stängsel presenterades som en möjlig lösning för att minska konflikter, men kostnader och praktiska utmaningar lyftes av flera deltagare. Många fårägare uttryckte frustration över att de själva får stå för merparten av både kostnader och arbete, samtidigt som det saknas garantier för att stängslen alltid fungerar. Diskussionen berörde även alternativ som skrämselteknik och vallhundar.

Mötet visade på behovet av fortsatt dialog och fler perspektiv på hur man kan hantera samspelet mellan rovdjur, tamdjur och människor. Nästa möte kommer att fokusera på vargens beteende och möjligheter att förebygga konflikter.

DIALOGGRUPPEN I TIDAHOLM

Andra mötet om Juridik

10 februari 2025

Den 10 februari samlades vi för att diskutera juridiken kring stora rovdjur, med fokus på vargar i Tidaholm. Syftet var att skapa en gemensam förståelse för de lagar och regler som styr vargförvaltningen i Sverige och Europa.

Kvällen inleddes med en presentationsrunda, där vi välkomnade två gäster från Sveriges Lantb

För att förstå varför det fattas olika beslut, måste vi förstå var dessa beslut fattas och vem som gör det. Kvällen innhöll införmation om:

• Hur olika rättssystem (EU och Sverige) hänger ihop
• Läget i Europa där EU funderar över att ändra på nivån av skydd för vargar.
• Vilka lagar som styr förvaltning av stora rovdjur
• Vilka som kan fatta olika beslut – allt från lagar, utredningar om brott och riktlinjer till beslut om skyddsjakt och nödvärn.
• Frågan om skyddsjakt – inklusive §28 i Jaktförordning – och licensjakt i Sverige

Diskussionerna rörde flera centrala juridiska frågor:

• EU:s Art- och habitatdirektiv – Vi diskuterade hur detta direktiv står över svensk lag och de utmaningar som följer av att tillämpa samma lagstiftning i länder med olika förutsättningar. En fråga som lyftes var om Tidaholm verkligen är en naturlig livsmiljö för vargar.
• Vargstammens genetiska status – Vi pratade om inavel i den svenska vargstammen och hur detta påverkar lagstiftningen kring jakt. Begränsad invandring från Finland och Sibirien försvårar den genetiska mångfalden, vilket gör jaktfrågan mer komplex.
• §28 i jaktlagstiftningen – En omdiskuterad paragraf som ger rätt att skjuta vargar i självförsvar av tamdjur. Vi diskuterade dess tillämpning och de utmaningar som finns, bland annat risken för att den används förbi de strikta skyddsreglerna.
• Internationella jämförelser – Vi tittade på hur andra länder hanterar vargfrågan. Italien lyftes som exempel där vargjakt inte tillåts, trots en större vargstam och färre bytesdjur. En teori är att vargen har en starkare kulturell förankring i Italien.
• Skydd av tamdjur – Vi diskuterade användningen av boskapsvaktande hundar, som i vissa länder är en viktig del av lösningen. I Sverige kan allemansrätten skapa utmaningar kring detta.
• Domstolens roll – Vi pratade om rättssäkerheten i jaktfrågor och hur nämndemän i tingsrätten kan påverka bedömningar av jaktbrott och överklaganden av beslut om skydds- och licensjakt.

Samtalet rörde sig ibland bortom kvällens huvudfokus, vilket är naturligt i en så komplex fråga. Vi följer upp relevanta sidospår i kommande möten.

Tack till alla som deltog och bidrog med insikter och perspektiv!

DIALOGGRUPPEN I SÖDERÅSEN

Sammanfattning av möte IV – 14 januari 2025

Den 14 januari samlades dialoggruppen på Älgparkens loft för en fortsättning av samtalet om vargförvaltning och samexistens på Söderåsen. Kvällen inleddes med en gemensam måltid och en presentationsrunda, där deltagarna – bland annat jägare, fårägare, viltvårdare och boende i området – delade sina perspektiv. Processledaren Anna Ranger gick igenom tidigare diskussioner och återkommande teman i gruppens arbete.

Aktuella initiativ och samarbeten
Gruppen informerades om en ansökan till Djurskyddet Helsingborg om finansiering av en föreläsningsserie för allmänheten. Det bekräftades också att EU har beviljat medel för samverkansprojektet med Flox Robotics, vilket möjliggör en kartläggning av vargars rörelsemönster på Söderåsen under vårvintern. Dessutom diskuterades ett kommande besök av projektägaren för Rovdjursdialog samt möjligheten att delta i en konferens på policynivå i Järvsö i april, där gruppen kan lyfta sina perspektiv för beslutsfattare.

Gruppens arbetssätt och metod
Anna beskrev hur gruppen arbetar utifrån en utforskande och iterativ process, snarare än en linjär planering. Arbetet kan liknas vid en tratt – vi börjar brett och ringar in teman som alla kan relatera till. Gruppen har också identifierat tre centrala teman:

• Freda tamdjur – hur kan tamdjur skyddas mot rovdjursangrepp?
• Rädda människor – hur kan oro och rädsla för varg bemötas och hanteras?
• Ekonomin kring vargen – vilka ekonomiska konsekvenser har vargars närvaro och hur kan ersättningssystem förbättras?

En annan viktig del av gruppens arbetssätt är att samtalet är inkluderande och utforskande. Gruppen ser det som en styrka att deltagarna har olika bakgrund och erfarenheter, vilket bidrar till en bredare förståelse av vargfrågan.

Diskussion om licensjakt
Ett av kvällens huvudämnen var licensjakt, där flera aspekter lyftes:

• Vilka vargar som skjuts och om tilldelningen av licenskvoter är rättvis.
• Hur licensjakten påverkar vargflockarnas struktur och beteende.
• Frågan om endast särskilt utbildade personer borde få genomföra jakten.
• Att vargrevir inte alltid är tydligt definierade och att beslut om jakt ofta tas innan uppdaterad inventering är klar, vilket skapar osäkerhet i förvaltningen.
• Att det i Skåne saknas snö, vilket gör det svårare att spåra varg och genomföra jakten effektivt.

Ett önskemål som framkom var att bjuda in David Börjesson från Länsstyrelsen Skåne för att fördjupa diskussionen om både licensjakt och skyddsjakt. Gruppen överväger även att lyfta sina insikter vid vårens policysamtal i Järvsö.

Reflektioner och nästa steg
Deltagarna uttryckte uppskattning för samtalets bredd och den respektfulla tonen. Några upplevde att genomgången av VAD, HUR och EFFEKT gav nya insikter, medan andra tyckte att det var svårt att greppa metoden. Gruppen betonade vikten av att fortsätta sprida kunskap och att utveckla idéer kring information till allmänheten, exempelvis genom en informationsfilm om vargförvaltning.

Avslutningsvis presenterade en deltagare ett barnboksmanus om vargar, vilket mottogs positivt. Nästa möte är preliminärt planerat till den 19 mars, där gruppen fortsätter att utforska möjliga lösningar och fördjupa samtalet om vargars roll i landskapet.

DIALOGGRUPPEN I TIDAHOLM

Första möte i Klämmesbo

27 januari 2025

Vid vårt första möte om vargar i Tidaholm, den 27 januari 2025, samlades 18 deltagare för att diskutera rovdjursfrågan ur olika perspektiv. Mötet inleddes av Studieförbundet Vuxenskolan, som presenterade upplägget för studiecirkeln och syftet med samtalen: att skapa en respektfull dialog i en ofta polariserad fråga.

Deltagarna, däribland jägare, tamdjursägare och hundägare, delade sina erfarenheter och åsikter. De flesta ansåg att vargen inte bör utrotas men att den inte ska finnas för nära människor och boskap. Vissa såg vargen som ett hot mot tamdjurshållning och jaktkultur, medan andra menade att den inte utgör någon fara för människor. Många ville fördjupa sin kunskap, påverka politiker eller förstå hur man kan känna sig trygg i skogen.

Under samtalet framkom oro kring barns säkerhet och osäkerhet om hur man ska agera vid vargmöten. Det fanns en önskan om tydligare information från myndigheter och snabbare åtgärder när vargar rör sig nära bostadsområden. SLU:s föreslagna riktlinjer för hantering av vargar diskuterades, där flera ansåg att de är för vaga och att konkreta åtgärder behövs tidigare.

Det fanns även intresse för att bjuda in en forskare från SLU:s avdelning för miljökommunikation och för att fortsätta dialogen i framtida möten. Diskussionerna präglades av respekt och lyhördhet, och många uttryckte uppskattning över att samtalet kunde hållas på ett konstruktivt sätt. Samtidigt kvarstod frågor kring juridiska aspekter och möjliga skyddsåtgärder.

DIALOGGRUPPEN I TIDAHOLM

Ett inledande möte med intresserade deltagare

5 december 2024

En ny dialoggrupp startas i Klämmesbo, Tidaholm, i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan i Tidaholm. Gruppen kommer att organiseras i formen av en studiecirkel och planerar att hålla sex möten under våren 2025 med start den 27 januari.

Vid ett inledande möte i Klämmesbo deltog cirka 30 personer för att ta del av planerna för studiecirkeln. Diskussionerna visade att ämnet om vargar engagerar starkt och är komplext, med många olika perspektiv representerade bland deltagarna. Vissa uttryckte en vilja att lära sig mer om vargars beteende, medan andra uttryckte oro för sina tamdjur. Några deltagare lyfte frågor om vargpolitik, lagstiftning och rovdjursförvaltning, och en del var bekymrade över säkerheten i skogen nu när vargar finns i området. Även jägare deltog i samtalen och uttryckte oro för sina jakthundar och en minskning av jaktbart vilt.

Intresset för att delta i studiegruppen var stort, och ett förslag om att skapa två separata grupper lyftes. Efter dialog med Studieförbundet Vuxenskolan beslutades dock att hålla en gemensam grupp, där deltagarna själva får möjlighet att välja vilka teman de vill fokusera på.

Syftet med studiecirkeln är att skapa en trygg plats för samtal där deltagarna kan lära sig mer om vargens beteende och få praktiska råd kring hur man bäst skyddar sig själv, sina djur och sin egendom. Genom att bjuda in experter och forskare samt samarbeta med länsstyrelsen kommer gruppen att få aktuell information och stöd från myndighetens representanter.

Initiativet har som mål att lyfta frågorna från dialoggruppen vidare till beslutsfattare på olika nivåer och att främja samtal om rovdjursfrågor i samhället. Förhoppningen är att detta ska bidra till ökad kunskap och förståelse samt stärka lokaldemokratin.

Studiecirkeln kommer att träffas sex gånger under våren 2025, med start i januari och därefter ungefär en gång per månad. Genom dialog och gemensamt lärande hoppas vi kunna bidra till att forma framtida beslut kring samexistens med stora rovdjur.

DIALOGGRUPPEN I TIVEDEN

21 november

Ett möte ägde rum torsdagen den 21 november i skolhuset i Tived, där deltagarna fick möjlighet att lyssna till och samtala med Camilla Wikenros. Hennes presentation och engagemang uppskattades av många, och det framhölls att mötet gav ett brett och intressant kunskapsunderlag från forskningen. Som utlovat bifogas Camillas omfattande presentation från kvällen.

Under februari finns möjlighet att fortsätta samtalen. Intresset är stort för att fortsätta träffas och diskutera varg och utmaningar med en samexistens med varg. En särskild fråga som framhölls som angelägen är hur tryggheten för tamboskap kan ökas.

Föreslagna teman för kommande träffar är:

• Utomhusträff om att spåra varg och vargars beteende, gärna tillsammans med Gillis.
• Utomhusträff om rovdjursavvisande stängsel.
• Föredrag och samtal om vargars beteende och skydd av tamboskap.
• Andra förslag?

Mejla gärna dina tankar och intressen till: ellen.nystedt@cnrd.se

Träffarna arrangeras som en del av dialogmöten om samexistens med varg inom projektet “Rovdjursdialog”. Liknande möten hålls i fem svenska vargrevir och i flera europeiska länder.

Tidigare teman har inkluderat:

• Camilla Wikenros, Grimsö, om vargens ekologi, effekter av inavel och dödlighet, jaktuttagets påverkan på älgpopulationen, samt älgars beteende i närvaro av varg.
• Riktlinjer för hantering av närgångna vargar.

Mer information om projektet Nära Varg finns på: www.cnrd.se/rovdjursdialog

Under 2025–2026 kommer reflektioner och erfarenheter från dialoggrupperna att föras vidare till nationell nivå via konferenser för bland annat beslutsfattare. Din medverkan är av största betydelse.

DIALOGGRUPPEN I SÖDERÅSEN

Sammanfattning av Möte III – Dialoggruppen på Söderåsen
Datum: 14 november 2024
Plats: Älgparkens loft

Mötet inleddes med en presentationsrunda i Älgparkens souvenirbutik, följt av en gemensam måltid med grillad lammkorv. För första gången hölls samtalet inomhus på Älgparkens loft.

Huvudpunkter från mötet:

1. Uppdateringar från Anna:
   • En lista över potentiella föreläsare har sammanställts.
   • Kontakter har tagits med Stiftelsen Skånska Landskap och Naturum för att arrangera föreläsningsserier.
   • Dialog har inletts med Djurskyddet i Helsingborg för att ansöka om finansiellt stöd, samt undersökning av krav för LEADER-ansökningar.
2. Arbetssätt och riktlinjer:
   • Gruppen arbetar utforskande, där gemensamma intressen styr samtal och aktiviteter.
   • Fokus ligger på att lyssna, lära och identifiera konkreta steg framåt.
   • Samarbete och kontinuitet mellan möten säkerställs av processledaren Anna.
3. Teman:
   • Tre huvudsakliga teman har identifierats:
     • Freda tamdjur
     • Rädda människor
     • Ekonomin kring vargen
4. Föreläsningsserien:
   • Fokus på att öka kunskap och stärka samverkan med andra aktörer.
   • Förslag om att inkludera olika lokaler och föreläsare med olika perspektiv.
5. Ekonomi och framtid:
   • Diskussion om finansiering via LEADER eller andra källor för att stödja projektets långsiktiga mål.
   • Behov av att förbereda gruppen på projektets tidsbegränsning och resurser.
6. ”Rovdjurslådan” och pedagogiska möjligheter:
   • Julia från Naturum presenterade material som inspirerade till idéer kring trygghetsvandringar och informationsinsatser.
7. Gruppens idéer och tankar:
   • Vikten av samverkan med olika aktörer, bred information och geografisk tillgänglighet.
   • Förslag om seminarier för jägare och en diskussion om medias roll i att hantera vargrelaterade frågor.
   • Betydelsen av att ha konkreta och engagerande material som kan beröra och informera.

Avslutning:
Mötet avslutades med en diskussion om en projektansökan till Djurskyddet i Helsingborg för finansiering av föreläsningsserien. Gruppen beslutade att Carina Johansson formellt lämnar in ansökan.

Nästa möte:
14 januari 2025. Frågor och synpunkter kan skickas till Anna via e-post: soderasen@cnrd.se

DIALOGGRUPPEN I SÖDERÅSEN

Den 22 oktober samlades gruppen för sitt första ordinarie möte efter uppstarten. Diskussionerna rörde flera områden där gruppen kan göra skillnad genom att sprida information och skapa medvetenhet om samexistens med varg. En viktig del av mötet handlade om de nya kontakter som har knutits, bland annat med Naturum. Naturum har uttryckt stort intresse för ett framtida samarbete kring en föreläsningsserie och möjligheten att använda deras lokaler för aktiviteter som kan sprida kunskap om rovdjur och främja en konstruktiv dialog. Gruppen ser även fram emot att kunna påverka två större event under våren 2025, där teman som medias roll och politikens betydelse för samexistensfrågan kommer att stå i centrum.

Under mötet diskuterades också idén om att skapa ett digitalt bibliotek på Rovdjursdialogens hemsida för att samla relevant material. Trots att initiativet skulle underlätta informationsspridning inom gruppen, blev förslaget inte genomfört då det bedömdes att materialet kunde strida mot webbplatsens mål om att hålla en neutral och balanserad information. Gruppen kommer istället att hitta andra sätt att samla och dela material som är betydelsefullt för deras arbete.

En av mötets höjdpunkter var presentationen från Anna Widén, representant för företaget Flox Robotics, som arbetar med att utveckla AI-drivna lösningar för att skydda tamdjur från rovdjursangrepp. Anna berättade att Flox Robotics för närvarande arbetar med att samla in data om vargars beteende som en del av sitt underlag för att programmera och förbättra sina autonoma skyddssystem. För att utveckla produkterna behöver de både information om vargens rörelsemönster och feedback från potentiella användare för att säkerställa att tekniken är användarvänlig. Diskussionen med Anna kretsade kring möjligheten för gruppen att bidra genom att identifiera vargrevir och stråk i området, vilket skulle underlätta placeringen av den utrustning som Flox Robotics planerar att testa. Dessutom diskuterades möjligheten för vissa i gruppen att delta som testaktörer och ge praktisk återkoppling på tekniken.

Anna förklarade också att Flox är beroende av ytterligare finansiering för att kunna genomföra samarbetet, och om detta blir aktuellt kan ett första steg tas redan i början av 2025. Vid intresse skulle samarbetet kunna innebära att Flox sätter upp apparatur i områden med hög sannolikhet för vargrörelser, och att utvalda aktörer aktivt återkopplar hur tekniken fungerar. Även om tekniken inte kan garantera skydd mot vargangrepp, är målet att skapa innovativa verktyg som kan bidra till en tryggare samexistens. Samtalet väckte stort intresse bland deltagarna, och fem personer uttryckte direkt intresse för att delta i identifieringen av vargens stråk, medan tre personer ville vara testaktörer för prototyperna.

Som en avslutning på mötet reflekterade deltagarna över dagens diskussioner. Många uppskattade särskilt möjligheten att få höra mer om Flox Robotics och såg fram emot att utforska hur tekniken skulle kunna hjälpa djurägare att skydda sina djur på ett innovativt sätt. Andra betonade vikten av att arbeta vidare med föreläsningsserien och lyfte fram hur samarbetet med Naturum och andra aktörer, inklusive kommunerna, kan stärka gruppens möjligheter att nå ut till allmänheten och besökare. Nästa möte är planerat till mitten av november, och en diskussion fördes om att eventuellt hålla detta utomhus trots årstiden. Anna kommer att skicka ut mer information om detta.

DIALOGGRUPPEN VID LINDERÖDSÅSEN

Minnesanteckningar från mötet den 22 oktober

Sammanfattning

Detta var det första ordinarie mötet efter ett par uppstartsträffar. Sex personer deltog och diskussionen fokuserade på gruppens mål och intresseområden.

Diskussionspunkter

• Gruppens fokus: Deltagarna uttryckte ett intresse av att fördjupa sig i kunskap om vargen och dess påverkan. Ambitionen är att gruppen ska kunna bidra till att sprida relevant information till både boende och besökare.
• Inspirationsmaterial: Som inspiration nämndes informationsmaterial från Naturum i Dalarna och Jämtland, specifikt broschyren “Så här gör du om du möter en björn.” Gruppen diskuterade möjligheten att skapa liknande material för varg, vildsvin eller älg.
• Framtida gäster: Vid nästa möte vill gruppen gärna bjuda in representanter från Länsstyrelsen för en uppdatering kring vargreviren i Skåne. Gruppen är även intresserad av att få en uppskattning om hur många revir som kan finnas i Skåne.

Nästa steg

• Nästa möte planeras till början av februari.

DIALOGGRUPPEN I FALKÖPING

Ett samtal om människors oro för vargen

Minnesanteckningar från mötet i Brismene den 8 oktober 2024

Presentation av Maria Johansson

Mötet inleddes med en presentation av Maria Johansson som redogjorde för sin forskning kring människors oro för stora rovdjur, särskilt vargen, och de psykologiska och fysiologiska effekterna av denna oro. Hon gav insikt i de faktorer som skapar rädsla och hur denna påverkar människor både mentalt och fysiskt. Flera av deltagarna uppskattade att få forskningen presenterad och menade att det var värdefullt att förstå den oro som vargen väcker. Dock efterfrågades mer kontext för studien, exempelvis vilka grupper som ingick och eventuella skillnader mellan dem.

Orsaker till oro för vargen

Efter Marias presentation diskuterade gruppen olika orsaker till varför människor oroar sig för vargen. Vissa ansåg att det är tillräckligt att erkänna att människor är rädda, medan andra såg ett behov av att förstå orsakerna djupare. För djurägare kretsade oron främst kring skyddet av deras djur och risken för ökad arbetsbörda vid angrepp. Flera lyfte även fram den ökade oron för husdjur, särskilt hundar och hästar, efter rapporter om angrepp på små hästar. En annan aspekt var den påverkan som minskad djurhållning kan ha på landsbygden.

Nyhetsrapporteringen

Gruppen noterade att nyhetsrapportering om vargangrepp och vargar som befinner sig nära människor ofta bidrar till en ökad oro i lokalsamhället. Många upplevde att osäkerheten förstärks när människor känner att de saknar kontroll över situationen. Även om information kan skapa trygghet upplevdes kunskapen om vargens beteende som otillräcklig, vilket i sin tur bidrar till en känsla av otrygghet. Deltagarna diskuterade också vikten av att människor blir bemötta och lyssnade på, då enbart faktabaserad information inte alltid räcker för att dämpa oron.

Länsstyrelsens hantering

Länsstyrelsens personal fick beröm för sitt empatiska bemötande av fårägare som drabbats av vargangrepp. Snabb respons och omsorgsfulla åtgärder från länsstyrelsen spelade en viktig roll för att lugna oroliga djurägare. Trots det framhölls att skyddsåtgärder, som stängsel, endast ger viss trygghet, särskilt efter att vargar vid något tillfälle lyckades ta sig förbi stängslet och döda får.

Behovet av en minskad vargstam och tydliga riktlinjer

En del deltagare menade att en minskning av vargstammen skulle kunna minska oron, men det fanns olika åsikter om hur detta skulle fungera nationellt. Diskussionen kretsade kring vargens närvaro i områden med många tamdjur och behovet av tydligare beslut från regeringen som stöd för djurägare. Vidare diskuterades de riktlinjer som Viltskadecenter utvecklat för hantering av vargar nära bebyggelse. Dessa riktlinjer är en miniminivå för hur länsstyrelsen bör agera och ger utrymme för en flexibel anpassning vid behov. Riktlinjerna ses som viktiga verktyg men är inte bindande, vilket innebär att länsstyrelserna kan agera utöver vad som föreskrivs när situationen kräver det. 

DIALOGGRUPPEN I TIVEDEN

Minnesanteckningar från dialogmöte på Ösjönäs den 1 oktober 2024

Samverkan mellan Bygd och Myndighet

Mötet inleddes med deltagarnas förväntningar på kvällen och kommande träffar. Många uppskattade möjligheten att diskutera vargfrågan under öppna och neutrala former, utan de polariserade perspektiv som ofta dominerar i media. Flera deltagare såg det som värdefullt att myndighetspersoner och fältpersonal från Länsstyrelsen deltog och kunde dela sin kunskap direkt.

Frågor om Skydd av Djur och Paragraf 28

Deltagarna ställde frågor om skydd av djur, särskilt kring paragraf 28, som reglerar när man får skjuta en varg. Viltspårare Gillis Persson betonade vikten av öppen och saklig kommunikation för att minska frustration och osäkerhet hos de som bor i vargrevir. Flera upplevde paragrafen som svårtolkad, och det fanns en känsla av att polisen ibland behandlar djurägare som skyldiga tills motsatsen bevisats, vilket kan vara en traumatisk upplevelse.

Rovdjursinventering och Jakt

David Ahlqvist, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen, förklarade hur rovdjursinventeringen går till och hur allmänheten kan bidra genom rapporteringsverktygen SkandObs och Rovbase. Samtalet berörde även möjligheten till årlig vargjakt, liknande jakten på björn och lodjur. Vissa ansåg att en sådan jakt skulle kunna göra vargen mer skygg och därmed lättare att acceptera i lokalsamhället.

Reflektioner om Att Möta en Varg i Naturen

Under samtalet uttryckte deltagarna blandade reaktioner kring tanken på att möta en varg i naturen – från oro för jakthundar till att se det som en unik naturupplevelse. Diskussionen visade att känslorna inför vargmöten är komplexa och varierande beroende på kontext och individens egna erfarenheter.

Nästa Steg i Projektet Rovdjursdialog

Ellen Nystedt informerade om kommande träffar och nämnde planerna att bjuda in vargforskaren Maria Wikenfors, som själv är uppvuxen i området. Dessutom erbjöds möjlighet att lyssna på ett föredrag av Maria Johansson den 8 oktober, där hon skulle tala om människors oro för varg.

DIALOGGRUPPEN VID LINDERÖDSÅSEN

Ett möte med Lena Alebo den 17 september

Under Lena Alebos föredrag diskuterades hur vi behöver öka vår kunskap om vargar och deras beteende, särskilt kring hur och när de jagar sina bytesdjur. Vi fick även veta mer om antalet vargar och revir i Skåne och södra Sverige. En viktig poäng som framhölls är att vargar ofta äter bara en del av bytet, särskilt när det gäller dovhjortar, vilket gör att andra djur som rävar och rovfåglar också drar nytta av kvarlämnat vilt. Detta visar att vargar fyller en viktig roll i näringskedjan. Men som jägare kan det också kännas som slöseri och att det leder till att många dovhjortar fälls av varg.

En av de största farhågorna som lyftes är att antalet vargrevir kan bli för stort i Skåne, om inga åtgärder vidtas i tid. Därför är det viktigt att bestämma en gräns för antalet vargar och revir redan nu. Samtidigt finns det en juridisk osäkerhet kring hur man får skydda sina djur, vilket skapar rädsla hos många. Även om lagen ger rätt att i nödvärn skydda hundar och tamdjur, är processen juridiskt komplicerad, och man kan bemötas som en brottsling tills motsatsen bevisas. Ett exempel som nämndes var Karl Hedin.

Efter föredraget fördes samtal kring hur en dialoggrupp skulle kunna bidra till samexistensen mellan människor och varg. Deltagarna betonade vikten av ökad kunskap om vargens beteende och hur man bör agera vid möten med vargar eller om tamdjur jagas. Flera menade att okunskap och rädsla lätt föder varandra, och att större artkännedom kan minska rädslan.

Dialoggruppen skulle också kunna fungera som en plats för gemenskap och kunskapsutbyte, där lokala boende kan mötas för att diskutera viktiga frågor.  Det framhölls att det är värdefullt att lyssna på varandra, eftersom många frågor idag tenderar att skapa djupa skyttegravar. Genom att bjuda in experter från Länsstyrelsen kan man få mer information om vargpopulationen och strategier för att hantera vargreviren i Skåne.

DIALOGGRUPPEN I SÖDERÅSEN

Ett möte den 2 september

Mötet inleddes med en kort presentationsrunda och diskussion om förändringar i gruppens sammansättning. Deltagarna delade sina tankar om vad som har hänt sedan förra mötet och vilka nya perspektiv som skulle vara värdefulla att inkludera i framtida samtal.

En viktig del av mötet handlade om hur gruppen kan arbeta tillsammans på ett utforskande sätt, där fokus ligger på att identifiera gemensamma teman och intressen. Det lyftes fram att processen inte är linjär utan snarare en loop där nya idéer ständigt utforskas för att hitta de bästa vägarna framåt. Diskussionerna speglade vikten av att ha ett öppet samtalsklimat där alla känner sig delaktiga och där gemensamma intressen styr gruppens riktning.

Samtalen berörde olika sätt att hantera rädslan för rovdjur och hur teknologiska innovationer kan användas för att skydda tamdjur och samtidigt minska konflikterna mellan människor och rovdjur. Diskussionen handlade också om pedagogiska insatser för att sprida kunskap om rovdjur, särskilt hur rädsla kan minskas genom ökad förståelse och information.

Vidare diskuterades olika idéer om hur gruppen kan arrangera gästföreläsningar och andra evenemang för att öka medvetenheten om vargens roll i ekosystemet och skapa mer konstruktiva samtal om rovdjur. Deltagarna reflekterade också över värdet av att fortsätta träffas och utveckla idéer gemensamt, med en stark betoning på samarbete och lärande.

Slutligen uttryckte deltagarna sin inspiration och glädje över de intressanta diskussionerna under mötet. Flera framhöll vikten av att gruppen fungerar som ett öppet forum för idéutbyte, där olika perspektiv och erfarenheter får plats och nya tankar kan utvecklas tillsammans.