DIALOGGRUPPEN I TIVEDEN

Välkommen till Skolhuset i Tived och en kväll där vi lyssnar till och samtalar med forskaren Camilla Wikenros från Grimsö forskningsstation, SLU.

21 november kl 17.30-20.oo,

Skolhuset i tived

Välkommen till Skolhuset i Tived och en kväll där vi lyssnar till och samtalar med forskaren Camilla Wikenros, en av Sveriges framstående vargforskare på Grimsö forskningsstation, SLU. Dialogträffen arrangeras av projektet Nära varg och leds av Ellen Nystedt.

Camilla berättar under kvällen om vargens ekologi med fokus på effekter av inavel och dödlighet. Hon tar också upp hur jakt-uttaget av älg påverkas av vargförekomst och älgars beteende vid närvaro av varg. Efter föredraget bjuds det på kvällsfika och ett öppet samtal med Camilla. Då är alla välkomna att dela med sig av egna erfarenheter som relaterar till det Camilla berättat om.

Anmälan: Mejla ellen@cnrd.se tfn 070-696 00 58), max antal deltagare, 20 personer.

Sista datum för anmälan: söndag 17 november.

Viktiga detaljer för evenemanget:

• Datum: torsdagen den 21 november, 2024
• Tid: kl 17.30 till cirka 20.00
• Mat: Smörgås och varm dryck
• Plats: Skolhuset i Tived, (Hitta till Tiveds skola)

Kvällen riktar sig till dig som är intresserad av att lära dig mer om varg och uppskattar att samtala med andra om vad det kan innebära att leva i en bygd där vargen är en del av omgivningen. Vi ser fram emot att ta del av dina insikter och erfarenheter.

Det här är den tredje träffen i ett antal öppna dialogmöten om samexistens med varg som av projektet Rovdjursdialog arrangeras i fem svenska vargrevir. Liknande dialogmöten arrangeras i flera Europeiska länder. Föregående teman har varit: “Samverkan bygd & myndigheter”, “Riktlinjer för hantering av närgångna vargar! Fler möten kan arrangeras utifrån varg-relaterade frågor som ni deltagare vill samlas kring Läs mer om projektet här: Rovdjursdialog.

Under 2025-26 kommer reflektioner och erfarenheter från dialog-grupperna att föras vidare till nationell nivå via konferenser som ordnas för bland annat beslutsfattare. Din medverkan är av största värde för oss.

Öppna eller ladda ner inbjudan

DIALOGGRUPPEN I SÖDERÅSEN

Den 22 oktober samlades gruppen för sitt första ordinarie möte efter uppstarten. Diskussionerna rörde flera områden där gruppen kan göra skillnad genom att sprida information och skapa medvetenhet om samexistens med varg. En viktig del av mötet handlade om de nya kontakter som har knutits, bland annat med Naturum. Naturum har uttryckt stort intresse för ett framtida samarbete kring en föreläsningsserie och möjligheten att använda deras lokaler för aktiviteter som kan sprida kunskap om rovdjur och främja en konstruktiv dialog. Gruppen ser även fram emot att kunna påverka två större event under våren 2025, där teman som medias roll och politikens betydelse för samexistensfrågan kommer att stå i centrum.

Under mötet diskuterades också idén om att skapa ett digitalt bibliotek på Rovdjursdialogens hemsida för att samla relevant material. Trots att initiativet skulle underlätta informationsspridning inom gruppen, blev förslaget inte genomfört då det bedömdes att materialet kunde strida mot webbplatsens mål om att hålla en neutral och balanserad information. Gruppen kommer istället att hitta andra sätt att samla och dela material som är betydelsefullt för deras arbete.

En av mötets höjdpunkter var presentationen från Anna Widén, representant för företaget Flox Robotics, som arbetar med att utveckla AI-drivna lösningar för att skydda tamdjur från rovdjursangrepp. Anna berättade att Flox Robotics för närvarande arbetar med att samla in data om vargars beteende som en del av sitt underlag för att programmera och förbättra sina autonoma skyddssystem. För att utveckla produkterna behöver de både information om vargens rörelsemönster och feedback från potentiella användare för att säkerställa att tekniken är användarvänlig. Diskussionen med Anna kretsade kring möjligheten för gruppen att bidra genom att identifiera vargrevir och stråk i området, vilket skulle underlätta placeringen av den utrustning som Flox Robotics planerar att testa. Dessutom diskuterades möjligheten för vissa i gruppen att delta som testaktörer och ge praktisk återkoppling på tekniken.

Anna förklarade också att Flox är beroende av ytterligare finansiering för att kunna genomföra samarbetet, och om detta blir aktuellt kan ett första steg tas redan i början av 2025. Vid intresse skulle samarbetet kunna innebära att Flox sätter upp apparatur i områden med hög sannolikhet för vargrörelser, och att utvalda aktörer aktivt återkopplar hur tekniken fungerar. Även om tekniken inte kan garantera skydd mot vargangrepp, är målet att skapa innovativa verktyg som kan bidra till en tryggare samexistens. Samtalet väckte stort intresse bland deltagarna, och fem personer uttryckte direkt intresse för att delta i identifieringen av vargens stråk, medan tre personer ville vara testaktörer för prototyperna.

Som en avslutning på mötet reflekterade deltagarna över dagens diskussioner. Många uppskattade särskilt möjligheten att få höra mer om Flox Robotics och såg fram emot att utforska hur tekniken skulle kunna hjälpa djurägare att skydda sina djur på ett innovativt sätt. Andra betonade vikten av att arbeta vidare med föreläsningsserien och lyfte fram hur samarbetet med Naturum och andra aktörer, inklusive kommunerna, kan stärka gruppens möjligheter att nå ut till allmänheten och besökare. Nästa möte är planerat till mitten av november, och en diskussion fördes om att eventuellt hålla detta utomhus trots årstiden. Anna kommer att skicka ut mer information om detta.

DIALOGGRUPPEN VID LINDERÖDSÅSEN

Minnesanteckningar från mötet den 22 oktober

Sammanfattning

Detta var det första ordinarie mötet efter ett par uppstartsträffar. Sex personer deltog och diskussionen fokuserade på gruppens mål och intresseområden.

Diskussionspunkter

• Gruppens fokus: Deltagarna uttryckte ett intresse av att fördjupa sig i kunskap om vargen och dess påverkan. Ambitionen är att gruppen ska kunna bidra till att sprida relevant information till både boende och besökare.
• Inspirationsmaterial: Som inspiration nämndes informationsmaterial från Naturum i Dalarna och Jämtland, specifikt broschyren “Så här gör du om du möter en björn.” Gruppen diskuterade möjligheten att skapa liknande material för varg, vildsvin eller älg.
• Framtida gäster: Vid nästa möte vill gruppen gärna bjuda in representanter från Länsstyrelsen för en uppdatering kring vargreviren i Skåne. Gruppen är även intresserad av att få en uppskattning om hur många revir som kan finnas i Skåne.

Nästa steg

• Nästa möte planeras till början av februari.

DIALOGGRUPPEN I FALKÖPING

Ett samtal om människors oro för vargen

Minnesanteckningar från mötet i Brismene den 8 oktober 2024

Presentation av Maria Johansson

Mötet inleddes med en presentation av Maria Johansson som redogjorde för sin forskning kring människors oro för stora rovdjur, särskilt vargen, och de psykologiska och fysiologiska effekterna av denna oro. Hon gav insikt i de faktorer som skapar rädsla och hur denna påverkar människor både mentalt och fysiskt. Flera av deltagarna uppskattade att få forskningen presenterad och menade att det var värdefullt att förstå den oro som vargen väcker. Dock efterfrågades mer kontext för studien, exempelvis vilka grupper som ingick och eventuella skillnader mellan dem.

Orsaker till oro för vargen

Efter Marias presentation diskuterade gruppen olika orsaker till varför människor oroar sig för vargen. Vissa ansåg att det är tillräckligt att erkänna att människor är rädda, medan andra såg ett behov av att förstå orsakerna djupare. För djurägare kretsade oron främst kring skyddet av deras djur och risken för ökad arbetsbörda vid angrepp. Flera lyfte även fram den ökade oron för husdjur, särskilt hundar och hästar, efter rapporter om angrepp på små hästar. En annan aspekt var den påverkan som minskad djurhållning kan ha på landsbygden.

Nyhetsrapporteringen

Gruppen noterade att nyhetsrapportering om vargangrepp och vargar som befinner sig nära människor ofta bidrar till en ökad oro i lokalsamhället. Många upplevde att osäkerheten förstärks när människor känner att de saknar kontroll över situationen. Även om information kan skapa trygghet upplevdes kunskapen om vargens beteende som otillräcklig, vilket i sin tur bidrar till en känsla av otrygghet. Deltagarna diskuterade också vikten av att människor blir bemötta och lyssnade på, då enbart faktabaserad information inte alltid räcker för att dämpa oron.

Länsstyrelsens hantering

Länsstyrelsens personal fick beröm för sitt empatiska bemötande av fårägare som drabbats av vargangrepp. Snabb respons och omsorgsfulla åtgärder från länsstyrelsen spelade en viktig roll för att lugna oroliga djurägare. Trots det framhölls att skyddsåtgärder, som stängsel, endast ger viss trygghet, särskilt efter att vargar vid något tillfälle lyckades ta sig förbi stängslet och döda får.

Behovet av en minskad vargstam och tydliga riktlinjer

En del deltagare menade att en minskning av vargstammen skulle kunna minska oron, men det fanns olika åsikter om hur detta skulle fungera nationellt. Diskussionen kretsade kring vargens närvaro i områden med många tamdjur och behovet av tydligare beslut från regeringen som stöd för djurägare. Vidare diskuterades de riktlinjer som Viltskadecenter utvecklat för hantering av vargar nära bebyggelse. Dessa riktlinjer är en miniminivå för hur länsstyrelsen bör agera och ger utrymme för en flexibel anpassning vid behov. Riktlinjerna ses som viktiga verktyg men är inte bindande, vilket innebär att länsstyrelserna kan agera utöver vad som föreskrivs när situationen kräver det. 

DIALOGGRUPPEN I TIVEDEN

Minnesanteckningar från dialogmöte på Ösjönäs den 1 oktober 2024

Samverkan mellan Bygd och Myndighet

Mötet inleddes med deltagarnas förväntningar på kvällen och kommande träffar. Många uppskattade möjligheten att diskutera vargfrågan under öppna och neutrala former, utan de polariserade perspektiv som ofta dominerar i media. Flera deltagare såg det som värdefullt att myndighetspersoner och fältpersonal från Länsstyrelsen deltog och kunde dela sin kunskap direkt.

Frågor om Skydd av Djur och Paragraf 28

Deltagarna ställde frågor om skydd av djur, särskilt kring paragraf 28, som reglerar när man får skjuta en varg. Viltspårare Gillis Persson betonade vikten av öppen och saklig kommunikation för att minska frustration och osäkerhet hos de som bor i vargrevir. Flera upplevde paragrafen som svårtolkad, och det fanns en känsla av att polisen ibland behandlar djurägare som skyldiga tills motsatsen bevisats, vilket kan vara en traumatisk upplevelse.

Rovdjursinventering och Jakt

David Ahlqvist, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen, förklarade hur rovdjursinventeringen går till och hur allmänheten kan bidra genom rapporteringsverktygen SkandObs och Rovbase. Samtalet berörde även möjligheten till årlig vargjakt, liknande jakten på björn och lodjur. Vissa ansåg att en sådan jakt skulle kunna göra vargen mer skygg och därmed lättare att acceptera i lokalsamhället.

Reflektioner om Att Möta en Varg i Naturen

Under samtalet uttryckte deltagarna blandade reaktioner kring tanken på att möta en varg i naturen – från oro för jakthundar till att se det som en unik naturupplevelse. Diskussionen visade att känslorna inför vargmöten är komplexa och varierande beroende på kontext och individens egna erfarenheter.

Nästa Steg i Projektet Rovdjursdialog

Ellen Nystedt informerade om kommande träffar och nämnde planerna att bjuda in vargforskaren Maria Wikenfors, som själv är uppvuxen i området. Dessutom erbjöds möjlighet att lyssna på ett föredrag av Maria Johansson den 8 oktober, där hon skulle tala om människors oro för varg.

DIALOGGRUPPEN VID LINDERÖDSÅSEN

Ett möte med Lena Alebo den 17 september

Under Lena Alebos föredrag diskuterades hur vi behöver öka vår kunskap om vargar och deras beteende, särskilt kring hur och när de jagar sina bytesdjur. Vi fick även veta mer om antalet vargar och revir i Skåne och södra Sverige. En viktig poäng som framhölls är att vargar ofta äter bara en del av bytet, särskilt när det gäller dovhjortar, vilket gör att andra djur som rävar och rovfåglar också drar nytta av kvarlämnat vilt. Detta visar att vargar fyller en viktig roll i näringskedjan. Men som jägare kan det också kännas som slöseri och att det leder till att många dovhjortar fälls av varg.

En av de största farhågorna som lyftes är att antalet vargrevir kan bli för stort i Skåne, om inga åtgärder vidtas i tid. Därför är det viktigt att bestämma en gräns för antalet vargar och revir redan nu. Samtidigt finns det en juridisk osäkerhet kring hur man får skydda sina djur, vilket skapar rädsla hos många. Även om lagen ger rätt att i nödvärn skydda hundar och tamdjur, är processen juridiskt komplicerad, och man kan bemötas som en brottsling tills motsatsen bevisas. Ett exempel som nämndes var Karl Hedin.

Efter föredraget fördes samtal kring hur en dialoggrupp skulle kunna bidra till samexistensen mellan människor och varg. Deltagarna betonade vikten av ökad kunskap om vargens beteende och hur man bör agera vid möten med vargar eller om tamdjur jagas. Flera menade att okunskap och rädsla lätt föder varandra, och att större artkännedom kan minska rädslan.

Dialoggruppen skulle också kunna fungera som en plats för gemenskap och kunskapsutbyte, där lokala boende kan mötas för att diskutera viktiga frågor.  Det framhölls att det är värdefullt att lyssna på varandra, eftersom många frågor idag tenderar att skapa djupa skyttegravar. Genom att bjuda in experter från Länsstyrelsen kan man få mer information om vargpopulationen och strategier för att hantera vargreviren i Skåne.

DIALOGGRUPPEN I SÖDERÅSEN

Ett möte den 2 september

Mötet inleddes med en kort presentationsrunda och diskussion om förändringar i gruppens sammansättning. Deltagarna delade sina tankar om vad som har hänt sedan förra mötet och vilka nya perspektiv som skulle vara värdefulla att inkludera i framtida samtal.

En viktig del av mötet handlade om hur gruppen kan arbeta tillsammans på ett utforskande sätt, där fokus ligger på att identifiera gemensamma teman och intressen. Det lyftes fram att processen inte är linjär utan snarare en loop där nya idéer ständigt utforskas för att hitta de bästa vägarna framåt. Diskussionerna speglade vikten av att ha ett öppet samtalsklimat där alla känner sig delaktiga och där gemensamma intressen styr gruppens riktning.

Samtalen berörde olika sätt att hantera rädslan för rovdjur och hur teknologiska innovationer kan användas för att skydda tamdjur och samtidigt minska konflikterna mellan människor och rovdjur. Diskussionen handlade också om pedagogiska insatser för att sprida kunskap om rovdjur, särskilt hur rädsla kan minskas genom ökad förståelse och information.

Vidare diskuterades olika idéer om hur gruppen kan arrangera gästföreläsningar och andra evenemang för att öka medvetenheten om vargens roll i ekosystemet och skapa mer konstruktiva samtal om rovdjur. Deltagarna reflekterade också över värdet av att fortsätta träffas och utveckla idéer gemensamt, med en stark betoning på samarbete och lärande.

Slutligen uttryckte deltagarna sin inspiration och glädje över de intressanta diskussionerna under mötet. Flera framhöll vikten av att gruppen fungerar som ett öppet forum för idéutbyte, där olika perspektiv och erfarenheter får plats och nya tankar kan utvecklas tillsammans.